BIlden visar en orange basketboll där de svarta linjerna är nästan helt bortnötta

Basketboll

Berättelse om saken

En basketboll från Sörmlands museum som har använts i gymnastiksalen på Sigridslundsskolan i Årdala. Den har använts så mycket att de karakteristiska svarta ränderna är nästan bortnötta. Vi vet inte vem som har använt bollen, men idag utgår vi från att det var lika många tjejer som pojkar som spelade basket i i Sigridslundsskolan.

I Sverige spelas sporten av ungefär lika många män som kvinnor och är en av de mest populära bland flickor i Stockholm. Samtidigt upplever några av spelarna att sporten är långt ifrån jämställd, eftersom det ofta satsas mer på killar som kan göra en mer lukrativ karriär.

Läs mer …
Två läkarväskor i skinn

Läkarväskor

Berättelse om saken

De här väskorna tillverkades troligen på 1880-talet. Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare, har ägt väskorna som hon donerade till Stockholms läns landstings medicinhistoriska museum. Väskorna återlämnades till Karolina Widerströms våning, Fleminggatan 30, när Stockholms Läns Landstings medicinhistoriska museum stängdes. (Art. 71-2 i Karolina Widerströms våning.)

En allmänpraktiserande läkare på 1800-talet behövde inte många instrument. De rymdes i en långsmal väska med bred botten, 35-45 cm lång och ungefär 25 cm hög. Karolina Widerström började 1889 som förlossningsläkare, gynekolog och allmänläkare. Att hjälpa barn till världen slutade hon snart med eftersom de andra uppgifterna fyllde all tid. Den bakre väskan är från tiden som förlossningsläkare. Där finns en förlossningstång med tillhörande nätkorg för att sterilisera tången genom kokning. I den finns också fack för små flaskor. Säkert hade Dr Widerström karbolsyra för desinficering av kvinnans sköte och barnmorskans händer. Kanske också Kloroform för att söva kvinnan om det blev för smärtsamt. Den främre väskan är allmänläkarens väska. Där skramlade en uppsättning instrument. En spatel eller flera (för att titta patienter i halsen), stora för vuxna och små för barn. En febertermometer, en nymodighet på 1800-talet. Pincetter för olika behov. Förbandsmaterial och sax.

Karolina Widerström jobbade dock inte enbart som ambulerande läkare som skyndade till patienternas hem med sin väska. Redan 1889 öppnade hon en egen praktik med inriktning på kvinnomedicin och gynekologi. Du kan höra mer om kliniken i podden som finns överst på sidan, eller fördjupa dig i berättelsen här: https://www.kvinnohistoriska.se/kvinnansplats-klada

Läs mer …

Ölflaskor

Berättelse om saken

Att kvinnor arbetade i industrin var något nytt i en tid då Sverige började industrialiseras. Arbetet kunde vara ett tungt och ohälsosamt. Zorns målning var kanske inte menat som samhällskritik, men han fångade ändå det koncentrerade arbetet och betraktaren förstår att det var ett tungt jobb.

Förhållandena på fabrikerna var tuffa och mot sekelskiftet började fackföreningar växer fram för att kämpa för bättre villkor. Men kvinnor och män arbetade ofta under vitt skilda villkor. Efter en omröstning startade bryggeriarbeterskorna på Münchenbryggeriet en egen facklig avdelning som stred specifikt för kvinnornas rättigheter på arbetsplatsen.

Lyssna på berättelsen om bryggerskornas kamp i podden som du hittar högst upp eller fördjupa dig i kampen på Kvinnans plats https://www.kvinnohistoriska.se/kvinnansplats-bryggerskornas-kamp

Läs mer …

Sigillring

Berättelse om saken

Drottning Kristina var en kvinna som hade något som inte andra kvinnor hade: ett statssigill. För en burgen krets var det naturligt att ha ett personligt sigill, ett pitschaft. Även kvinnor hade ett pitschaft för att kunna försegla brev eller underteckna ett dokument. Men de representerade inte staten. Kristina kunde besegla sina brev och dokument med riksvapnet. Hennes sigillring representerar hennes yttersta makt över alla medborgare i kungariket. Ja, det var ett kungarike även under hennes regentskap. För drottning Kristina var krönt till kung. Hur skulle det annars vara någon ordning?

Förr i världen hade ett sigill en betydelse, dels som personligt igenkänningstecken och dels som garanti för ett dokuments äkthet. På 1600-talet var det endast en liten skara kvinnor som hade ett eget sigill. Sigillstampen var ett tecken på utvaldhet. Idag är ett personligt sigill kanske mer förknippat med affekterade män och romantiska flickor. Det är även lätt att det uppfattas som att man gör sig till om man använder ett sigill. Sigillstampar kan också köpas hart när överallt för en billig peng. Hur påverkar vårt förhållningssätt till sigill vår syn på tidigare århundradens sigill?

Läs mer …

Stridsflygplanet

Berättelse om saken

Tyskarna kallade de för "natthäxorna" - Nachthexen. Kvinnorna på bilden tillhörde Sovjetunionens 588:e nattbombningsflottilj. Flottiljen bestod av enbart kvinnor och utförde 24 000 stridsuppdrag mellan 1942 och 1945. Detta var den första gången kvinnor tog tjänst som stridande piloter i ett krig.

Krig har ofta varit en situation där genusarbetsdelningen har utmanats och förändrats. I Sverige fanns det dock inga kvinnliga stridsflygplanspiloter förrän 1991, när Anna Delham slutförde sin utbildning. Sveriges andra kvinnliga stridsflygplanspilot examinerades 2017.

Ändå anställde det svenska försvaret kvinnor under andra världskriget, som luftbevakande "tornsvalor", som höll utkik efter utländska som svenska plan utifrån specialbyggda utsiktstorn.

Att kvinnor passade för denna typ av tjänst som "luftsvalor" motiverades med att de "lättare föredrar händelselöshet än män." De kunde också ägna sig åt stickning och dylikt under tiden, menade man.

Läs mer …

Mikrovågsugnen

Berättelse om saken

Den första svenska mikrovågsugnen konstruerades för storkök av Husqvarna under tidigt 1960-tal. Några år senare presenterades denna modellen, Cupol, en version för privata hushåll.
Husqvarna Vapenfabriks mikrovågsugn designades av Carl-Arne Breger.

Mikrovågsugnen uppfanns av en slump. Det skedde när amerikanen Pervy Spencer, för vapenindustrins räkning, experimenterade med radarutrustning och elektromagnetiska vågor. En oväntad bieffekt var att den choklad han bar i fickan smälte av strålningen. Efter detta provade han att värma popcorn - som poppade. 1947 hade han konstruerad den första 340 kilo tunga mikrovågsugnen.

Läs mer …

Mensskydd från 1930-talet

Berättelse om saken

Inlämnaren Margits mamma Matilda Åkerman stickade bindorna i oblekt ljusvekegarn, till hennes första menstruation ca 1930. Bindan bars med gördel i resår och knytband. Margit minns att när hon studerade i Lund och bodde inackorderad, så sköljde hon upp dem, torkade och skickade hem dem till modern för att hon skulle koka dem.
Margit tror att hon kan ha använt de här bindorna och andra under hela 1930-talet och början av krigsåren. När hon gick på Biblioteksskolan i Stockholm 1945 minns hon att det fanns engångsbindor att köpa.

Läs mer …

Broderade dukar

Berättelse om saken

I en garderob i det hus, där min mor föddes och växte upp, finns fantastiska alster broderade av min morfars syster Ingeborg.
Ingeborg föddes i bondfamilj 1905 och var tvilling med Ingrid. De föddes som nummer fem och sex i en syskonskara som till sist blev sju barn. Under förlossning drabbades Ingeborg av en cp-skada, vilket gjorde att hon var spastisk i ena sidan av kroppen. Hennes vänstra sida var i princip obrukbar. I början av förra seklet sågs det som en skam att få ett ”missbildat” barn, dvs ett barn med funktionshinder.
Ingeborg gömdes undan och fick stanna på sitt rum då de fick gäster. Hon fick aldrig gå i skola som sina syskon.
Ingeborg lärde sej dock att brodera. Många är de dukar och bonader som hon broderade, mycket vackert, trots sitt stora handikapp.
Det var först då hennes bror träffade sin blivande hustru som hon började komma ut bland folk och första gången hon fick bada.
Ytterst få fotografier finns där Ingeborg finns med på bild. Flera familjebilder finns tagna men Ingeborg finns inte med på dessa bilder.
Min mamma växte upp med Ingeborg som flyttade in hos sin bror och hans hustru. Ingeborg fick komma ut mer i samhället då hon gick med i missionsförsamlingen på orten.
Hon gick bort 1967, 62 år gammal.

Varje gång jag öppnar garderoben och ser de alster Ingeborg gjort, tänker jag på henne och hennes öde.

Läs mer …

Dagböcker 1995–1996

Berättelse om saken

Dagboken samlades in då etnolog/intendent Ingrid Kaijser på Sjöhistoriska museet gjorde en stor samtidsdokumentation om sjöfarande kvinnor. Dagboken finns arkiverad i Sjöhistoriska museets ämbetsarkiv tillsammans med de många intervjuer som gjordes med kvinnliga sjömän. Intervjuerna är utskrivna på papper och inspelningarna finns bevarade i två olika digitala format. Intervjuerna är långa och de är 58 stycken. En del fotografier, brev och lite annat samlades också in.



Läs mer …

Barnvagn

Berättelse om saken

Denna barnvagn köptes av Walther och Wilhelmina von Hallwyl år 1866 till deras förstfödda dotter Ebba. Den var en av de allra första barnvagnarna som kom till Sverige. Ebba, Ellen, Elma och Irma von Hallwyl har alla legat i denna barnvagn på säteriet Ericslund, Södermanland.

Läs mer …
Visar resultat: 81 till 90 av 95