Anslag från Sveriges första kvinnojour 1978

Anslag

Berättelse om saken

I dag finns det närmare 300 tjej- och kvinnojourer i Sverige. Under 2020 hade exempelvis Unizons kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer och jourer specialiserade på att arbeta mot incest och sexuella övergrepp över 138 500 stödkontakter.

Plakatet visar hur Sveriges första kvinnojour, i Göteborg, började kommunicera sin verksamhet till kvinnorna i staden, 1978.

Sedan dess har antalet kvinnojourer ökat och kan idag inte tänkas bort från samhället. Förutom alla kvinnor som jourerna hjälpt, har de också varit delaktiga i att få igenom lagen om målsägandebiträde, lagen om kontaktförbud, sexköpslagen och en mängd kvinnopolitiska frågor. Den 16 juni 2021 presenterade regeringen ett nytt åtgärdspaket för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor för att ytterligare försöka minska våldet. Under 2020 konstaterades 17 fall av dödligt våld där offer och förövare hade en par­relation.

En av Sveriges alla kvinnojourer drivs av Rosita Grönfors som grundat Sveriges första kvinnojour för romska och resande kvinnor i Sverige i början av 2000-talet. Du kan höra mer om kvinnojourens historia och Rositas arbete i podden Kvinnans Plats som du hittar överst på sidan eller här: https://www.kvinnohistoriska.se/kvinnansplats-kvinnojour.

Läs mer …

Pappersarken

Berättelse om saken

I en arkivlåda, i ett konstmagasin på Konstmuseet i Skövde, finns bland många andra teckningar och skisser ett drygt tjugotal mycket stora pappersark. På dessa ark finns dels delar av bilder i starka färger, dels delar av texter. Var för sig ter de sig oavslutade eller avklippta. Först när de pusslas ihop och åtta blad bildar en större helhet, får vi syn på de färdiga bilderna. Den som gjort dessa bilder är konstnären Anna Sjödahl (1934-2001).

Tillsammans med Kerstin Abram-Nilsson och Boï Edberg gav hon sig 1969 in i kampen om rätten att föra fram tankar och budskap i stadens offentliga miljöer. De gjorde det som politiska aktivister. Gruppen hyrde offentliga affischtavlor i olika omgångar under några år och satte upp sina egna affischer med alternativa meddelanden. Deras affischer agiterade till exempel mot miljöförstöring eller handlade om alternativ till konsumtion. De första gångerna skramlade de ihop till hyran själva och målade bilderna för hand. Sista gången fick de ett projektbidrag som räckte till både hyra och till att screentrycka affischerna. Projektet ledde även till en utställning på Arkiv för dekorativ konst (nu Skissernas museum) i Lund 1972.

Anna Sjödahl var politiskt engagerad. 1958 var hon med och startade Aktionsgruppen mot svensk atombomb. Tidigt i sitt liv anslöt hon sig till kväkarna, en starkt pacifistisk rörelse med human människosyn, med rötter i England.

Med Bilder på stan – Alternativ till reklam ville Sjödahl och hennes kollegor visa att det är möjligt för alla att göra sin röst hörd. De frågeställningar hon arbetade med i affisch-projektet är lika aktuella nu som då. Önskan att ta det offentliga rummet i anspråk och framföra alternativ till kommersiell reklam känner vi igen idag i olika former av gatukonst - Street Art.

Läs mer …
Visar resultat: 1 till 2 av 2