Kvinnans plats

Kvinnans plats
Tillbaka

Anslag

Berättelse om saken

I dag finns det närmare 300 tjej- och kvinnojourer i Sverige. Under 2020 hade exempelvis Unizons kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer och jourer specialiserade på att arbeta mot incest och sexuella övergrepp över 138 500 stödkontakter.

Plakatet visar hur Sveriges första kvinnojour, i Göteborg, började kommunicera sin verksamhet till kvinnorna i staden, 1978.

Sedan dess har antalet kvinnojourer ökat och kan idag inte tänkas bort från samhället. Förutom alla kvinnor som jourerna hjälpt, har de också varit delaktiga i att få igenom lagen om målsägandebiträde, lagen om kontaktförbud, sexköpslagen och en mängd kvinnopolitiska frågor. Den 16 juni 2021 presenterade regeringen ett nytt åtgärdspaket för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor för att ytterligare försöka minska våldet. Under 2020 konstaterades 17 fall av dödligt våld där offer och förövare hade en parrelation.

En av Sveriges alla kvinnojourer drivs av Rosita Grönfors som grundat Sveriges första kvinnojour för romska och resande kvinnor i Sverige i början av 2000-talet. Du kan höra mer om kvinnojourens historia och Rositas arbete i podden Kvinnans Plats som du hittar överst på sidan eller här: https://www.kvinnohistoriska.se/kvinnansplats-kvinnojour.

Lagbok

Berättelse om saken

Lagbokens innehåll är under konstant omvandling. Det har skett ständiga anpassningar till ideologiska förändringar och nya företeelser. Regler tillkommer, andra försvinner och vissa omformuleras. Trots processens demokratiska ambitioner kan den aldrig bli helt neutral. Redan från start görs en rad val, om vem som formulerar problemet, vilka som tillfrågas uttala sig och vad som är möjligt att tänka just då.

Lagbokens innehåll påverkar individen på många plan. Lagarna som rör homosexualitet har till exempel gått från att straffa till att skydda. Men en ny lag eliminerar inte per automatik informella strukturer eller fördomar. Och det som idag ses som en självklar och viktig rättighet, kan ifrågasättas imorgon.

Basketboll

Berättelse om saken

En basketboll från Sörmlands museum som har använts i gymnastiksalen på Sigridslundsskolan i Årdala. Den har använts så mycket att de karakteristiska svarta ränderna är nästan bortnötta. Vi vet inte vem som har använt bollen, men idag utgår vi från att det var lika många tjejer som pojkar som spelade basket i i Sigridslundsskolan.

I Sverige spelas sporten av ungefär lika många män som kvinnor och är en av de mest populära bland flickor i Stockholm. Samtidigt upplever några av spelarna att sporten är långt ifrån jämställd, eftersom det ofta satsas mer på killar som kan göra en mer lukrativ karriär.

Läkarväskor

Berättelse om saken

De här väskorna tillverkades troligen på 1880-talet. Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare, har ägt väskorna som hon donerade till Stockholms läns landstings medicinhistoriska museum. Väskorna återlämnades till Karolina Widerströms våning, Fleminggatan 30, när Stockholms Läns Landstings medicinhistoriska museum stängdes. (Art. 71-2 i Karolina Widerströms våning.)

En allmänpraktiserande läkare på 1800-talet behövde inte många instrument. De rymdes i en långsmal väska med bred botten, 35-45 cm lång och ungefär 25 cm hög. Karolina Widerström började 1889 som förlossningsläkare, gynekolog och allmänläkare. Att hjälpa barn till världen slutade hon snart med eftersom de andra uppgifterna fyllde all tid. Den bakre väskan är från tiden som förlossningsläkare. Där finns en förlossningstång med tillhörande nätkorg för att sterilisera tången genom kokning. I den finns också fack för små flaskor. Säkert hade Dr Widerström karbolsyra för desinficering av kvinnans sköte och barnmorskans händer. Kanske också Kloroform för att söva kvinnan om det blev för smärtsamt. Den främre väskan är allmänläkarens väska. Där skramlade en uppsättning instrument. En spatel eller flera (för att titta patienter i halsen), stora för vuxna och små för barn. En febertermometer, en nymodighet på 1800-talet. Pincetter för olika behov. Förbandsmaterial och sax.

Karolina Widerström jobbade dock inte enbart som ambulerande läkare som skyndade till patienternas hem med sin väska. Redan 1889 öppnade hon en egen praktik med inriktning på kvinnomedicin och gynekologi. Du kan höra mer om kliniken i podden som finns överst på sidan, eller fördjupa dig i berättelsen här: https://www.kvinnohistoriska.se/kvinnansplats-klada

Ölflaskor

Berättelse om saken

Att kvinnor arbetade i industrin var något nytt i en tid då Sverige började industrialiseras. Arbetet kunde vara ett tungt och ohälsosamt. Zorns målning var kanske inte menat som samhällskritik, men han fångade ändå det koncentrerade arbetet och betraktaren förstår att det var ett tungt jobb.

Förhållandena på fabrikerna var tuffa och mot sekelskiftet började fackföreningar växer fram för att kämpa för bättre villkor. Men kvinnor och män arbetade ofta under vitt skilda villkor. Efter en omröstning startade bryggeriarbeterskorna på Münchenbryggeriet en egen facklig avdelning som stred specifikt för kvinnornas rättigheter på arbetsplatsen.

Lyssna på berättelsen om bryggerskornas kamp i podden som du hittar högst upp eller fördjupa dig i kampen på Kvinnans plats https://www.kvinnohistoriska.se/kvinnansplats-bryggerskornas-kamp

Visar resultat: 1 till 5 av 5

Cookie	Varaktighet	Beskrivning
_ga	2 years	The _ga cookie, installed by Google Analytics, calculates visitor, session and campaign data and also keeps track of site usage for the site's analytics report. The cookie stores information anonymously and assigns a randomly generated number to recognize unique visitors.
_gat_gtag_UA_180696793_2	1 minute	Set by Google to distinguish users.
_gid	1 day	Installed by Google Analytics, _gid cookie stores information on how visitors use a website, while also creating an analytics report of the website's performance. Some of the data that are collected include the number of visitors, their source, and the pages they visit anonymously.