Anslag från Sveriges första kvinnojour 1978

Anslag

Berättelse om saken

I dag finns det närmare 300 tjej- och kvinnojourer i Sverige. Under 2020 hade exempelvis Unizons kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer och jourer specialiserade på att arbeta mot incest och sexuella övergrepp över 138 500 stödkontakter.

Plakatet visar hur Sveriges första kvinnojour, i Göteborg, började kommunicera sin verksamhet till kvinnorna i staden, 1978.

Sedan dess har antalet kvinnojourer ökat och kan idag inte tänkas bort från samhället. Förutom alla kvinnor som jourerna hjälpt, har de också varit delaktiga i att få igenom lagen om målsägandebiträde, lagen om kontaktförbud, sexköpslagen och en mängd kvinnopolitiska frågor. Den 16 juni 2021 presenterade regeringen ett nytt åtgärdspaket för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor för att ytterligare försöka minska våldet. Under 2020 konstaterades 17 fall av dödligt våld där offer och förövare hade en par­relation.

En av Sveriges alla kvinnojourer drivs av Rosita Grönfors som grundat Sveriges första kvinnojour för romska och resande kvinnor i Sverige i början av 2000-talet. Du kan höra mer om kvinnojourens historia och Rositas arbete i podden Kvinnans Plats som du hittar överst på sidan eller här: https://www.kvinnohistoriska.se/kvinnansplats-kvinnojour.

Läs mer …
Sängbotten med graffiti

Sängbotten

Berättelse om saken

Nedklottrad sängbotten som har använts i en våningssäng på ett logement vid Amfibieregementet Amf1 i Berga från tidigt 1980-tal fram till 2018. Klottret har sannolikt utförts av flera generationer värnpliktiga under tidsperioden 1980-2010. Merparten av klottret utgörs av sexistiska kommentarer och bilder av nakna kvinnokroppar, könsorgan och sexuellt umgänge. Motiven skildrar en militär tillvaro präglad av misogyn jargong och en längtan efter sex och intimitet. På så vis kan sängbottnen i hög grad illustrera frånvaron av kvinnor i en mansdominerad miljö.

Under våren 2018 började fotografier och inlägg kring klottret på Amf1 att spridas runt i sociala medier. Efter en tid nådde uppgifterna även nyhetsmedierna och 26 mars 2018 publicerade Dagens Nyheter en artikel med rubriken ”Sexistiskt och nazistiskt klotter hos militären tar lång tid att sanera”. Uppmärksamheten kring klottret gjorde att ledningen för Amfibieregementet såg sig tvungna att agera, då förekomsten av sexistiska, homofoba och rasistiska uttryck går stick i stäv med den värdegrund om alla människors lika värde som försvarsmaktens samtliga anställda förväntas efterleva.

Läs mer …
Bild av bussmodell från 1960-talet

Buss

Berättelse om saken

Kollektivtrafiken, som oftast bedrivs med bussar, har på samma sätt som cykeln utökat kvinnors fysiska handlingsområde i en tydligt genuskodad offentlig sfär. När den privat organiserade kollektivtrafiken blev mer omfattande under 1870-talet var det framförallt önskan om ekonomisk tillväxt.
Fabrikerna behövde arbetskraft och arbetarna behövde sätt att ta sig dit, framförallt när städerna blev större och avstånden mellan bostad och arbete växte.
Kollektivtrafikens organisering har en direkt koppling till de jämnställdhetspolitiska målen. En kollektivtrafik som ger alla samma möjlighet att ta sig till arbete eller utbildning är en förutsättning för ekonomisk självständighet.
Även om hälften av alla busspassagerare nästan alltid har varit kvinnor, så dröjde det i Stockholm fram till året 1958 innan den första kvinnliga busschauffören tog plats bakom ratten.

Texten om bussens historia baseras på Karin Carlssons bok ”Kvinnosaker - ett sekel av kvinnohistoria genom 50 föremål.” Läs mer om boken och beställ den här: https://www.kvinnohistoriska.se/shop/kvinnosaker

Läs mer …
Visar resultat: 1 till 3 av 3