Yrke – Sida 2 – Monument

Yrke
Tillbaka

Namnbricka

Berättelse om saken

Den ena kortsidan av namnbrickan är skadad och bucklig. Bucklan på namnbrickan kommer av att den använts som skruvmejsel i tjänsten på X2 motorvagnar. När det blev stopp i till exempel toalett eller handfat behövde personalen öppna en lucka och sedan skruva på en skruv för att åtgärda problemet. Istället för att hämta en skruvmejsel använde en del av personalen sina namnbrickor till detta.
Utformningen på namnbrickorna har ändrats över tid och den officiella benämningen har varit funktionsskylt på grund av att det finns ett antal som beskriver yrkesfunktionen. Det har funnits skyltar med både namn och funktion, samt med både för- och efternamn, endast efternamn eller endast förnamn. Logotypen på skyltarna har också ändrats, och ibland utelämnats som på denna namnbricka. Att det numera ofta endast är förnamn på skyltarna beror på att det blivit hotfullare på tågen och att personalen känner sig utlämnad då efternamnet finns med på skylten.

Givaren hörde själv av sig till museet 2013 och erbjöd sin gamla uniform som gåva och 2015 samlade Järnvägsmuseet in fler föremål från samma givare, bland annat två namnbrickor. Blusar, tröja, kavaj och väst, som ingår i uniformen, har en liten ficka på bröstet med ett hål att trä i magneten på baksidan av namnbrickan. Sista dagen denna uniform användes var 2008-05-26. Dagen efter sattes en ny svart uniform i bruk. Namnbrickor har varit listade i uniformsbestämmelserna, men det dröjer oftast inte lång tid innan nya varianter tas i bruk på olika enheter. Namnbrickorna ser fortfarande likadana ut 2020 när detta antecknades.

Sjal

Berättelse om saken

Svart sidensjal med röda blommor och blad. Vävd på Almgrens sidenväveri förmodligen av väverskan Clary Österdahl. Inköpt på 1940-talet av Ingrid Berenfeldt som arbetade på Almgrens Aktiebolags kontor som ung.

På 1870-talet tillverkades 90 000 sjalar per år på Almgrens sidenväveri. Efterfrågan var stor eftersom de flesta gifta kvinnor bar sjal på huvudet. Idag kan sjalar väcka starka känslor och debatt. Bär kvinnor sjalen av fri vilja eller representerar det en form av förtryck? Vilken roll spelar mode och personlig stil?

Tröja

Berättelse om saken

Min mamma stickade tröjan för mig hon var yngre. Hon jobbade på en tygaffär i Luleå. En gång när jag var liten och hade vi syslöjd i skolan kom min mamma på besök under dagen. Det slutade med att alla barn ville ha hjälp av min mamma. Jag kommer ihåg känslan att jag både blev stolt över min mamma men blev samtidigt lite svartsjuk över alla andra barn som fick hennes uppmärksamhet.

Bok

Berättelse om saken

Min mamma jobbar som bibliotekarie och har alltid tyckt att biblioteket är en såpass viktigt del i samhället eftersom det är ett ställe dit alla få komma och ta del av kunskap och underhållning. På lika villkor. Alice Munro är en författare som skriver på ett sätt som gör att jag känner igen min mamma.
Det är vardagliga betraktelser med mycket djup som ryms i dem och mycket humor.

Ritning av inredning

Berättelse om saken

Det fanns alltid en dörr emellan. Vissa av dem var dina, andra förbjudna. Facit till denna labyrint lämnades från trotjänare till nyanställd. ”Bakom den dörren är herrskapets matsal; där skall hon inte vara.” Ett tydligt tecken på ett framgångsrikt hem var att man inte behövde se kvinnliga tjänare, de höll sig bakom sina dörrar. Alla dörrar ser likadana ut, men det är olika människor som går igenom dem och bakom dem finns olika rum.

Även idag kan det finnas dörrar som vi explicit eller outtalat inte får passera, såväl fysiska som symboliska dörrar. Vilka är dessa dörrar? Vem är det som berättar för oss vilka vi har tillträde till eller ej? Hur har dörrarna och rummen förändrats sedan 1890-talet?

Läkarväskor

Berättelse om saken

De här väskorna tillverkades troligen på 1880-talet. Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare, har ägt väskorna som hon donerade till Stockholms läns landstings medicinhistoriska museum. Väskorna återlämnades till Karolina Widerströms våning, Fleminggatan 30, när Stockholms Läns Landstings medicinhistoriska museum stängdes. (Art. 71-2 i Karolina Widerströms våning.)

En allmänpraktiserande läkare på 1800-talet behövde inte många instrument. De rymdes i en långsmal väska med bred botten, 35-45 cm lång och ungefär 25 cm hög. Karolina Widerström började 1889 som förlossningsläkare, gynekolog och allmänläkare. Att hjälpa barn till världen slutade hon snart med eftersom de andra uppgifterna fyllde all tid. Den bakre väskan är från tiden som förlossningsläkare. Där finns en förlossningstång med tillhörande nätkorg för att sterilisera tången genom kokning. I den finns också fack för små flaskor. Säkert hade Dr Widerström karbolsyra för desinficering av kvinnans sköte och barnmorskans händer. Kanske också Kloroform för att söva kvinnan om det blev för smärtsamt. Den främre väskan är allmänläkarens väska. Där skramlade en uppsättning instrument. En spatel eller flera (för att titta patienter i halsen), stora för vuxna och små för barn. En febertermometer, en nymodighet på 1800-talet. Pincetter för olika behov. Förbandsmaterial och sax.

Karolina Widerström jobbade dock inte enbart som ambulerande läkare som skyndade till patienternas hem med sin väska. Redan 1889 öppnade hon en egen praktik med inriktning på kvinnomedicin och gynekologi. Du kan höra mer om kliniken i podden som finns överst på sidan, eller fördjupa dig i berättelsen här: https://www.kvinnohistoriska.se/kvinnansplats-klada

Ölflaskor

Berättelse om saken

Att kvinnor arbetade i industrin var något nytt i en tid då Sverige började industrialiseras. Arbetet kunde vara ett tungt och ohälsosamt. Zorns målning var kanske inte menat som samhällskritik, men han fångade ändå det koncentrerade arbetet och betraktaren förstår att det var ett tungt jobb.

Förhållandena på fabrikerna var tuffa och mot sekelskiftet började fackföreningar växer fram för att kämpa för bättre villkor. Men kvinnor och män arbetade ofta under vitt skilda villkor. Efter en omröstning startade bryggeriarbeterskorna på Münchenbryggeriet en egen facklig avdelning som stred specifikt för kvinnornas rättigheter på arbetsplatsen.

Lyssna på berättelsen om bryggerskornas kamp i podden som du hittar högst upp eller fördjupa dig i kampen på Kvinnans plats https://www.kvinnohistoriska.se/kvinnansplats-bryggerskornas-kamp

Stridsflygplanet

Berättelse om saken

Tyskarna kallade de för "natthäxorna" - Nachthexen. Kvinnorna på bilden tillhörde Sovjetunionens 588:e nattbombningsflottilj. Flottiljen bestod av enbart kvinnor och utförde 24 000 stridsuppdrag mellan 1942 och 1945. Detta var den första gången kvinnor tog tjänst som stridande piloter i ett krig.

Krig har ofta varit en situation där genusarbetsdelningen har utmanats och förändrats. I Sverige fanns det dock inga kvinnliga stridsflygplanspiloter förrän 1991, när Anna Delham slutförde sin utbildning. Sveriges andra kvinnliga stridsflygplanspilot examinerades 2017.

Ändå anställde det svenska försvaret kvinnor under andra världskriget, som luftbevakande "tornsvalor", som höll utkik efter utländska som svenska plan utifrån specialbyggda utsiktstorn.

Att kvinnor passade för denna typ av tjänst som "luftsvalor" motiverades med att de "lättare föredrar händelselöshet än män." De kunde också ägna sig åt stickning och dylikt under tiden, menade man.

Dagböcker 1995–1996

Berättelse om saken

Dagboken samlades in då etnolog/intendent Ingrid Kaijser på Sjöhistoriska museet gjorde en stor samtidsdokumentation om sjöfarande kvinnor. Dagboken finns arkiverad i Sjöhistoriska museets ämbetsarkiv tillsammans med de många intervjuer som gjordes med kvinnliga sjömän. Intervjuerna är utskrivna på papper och inspelningarna finns bevarade i två olika digitala format. Intervjuerna är långa och de är 58 stycken. En del fotografier, brev och lite annat samlades också in.

Visar resultat: 11 till 19 av 19

Cookie	Varaktighet	Beskrivning
_ga	2 years	The _ga cookie, installed by Google Analytics, calculates visitor, session and campaign data and also keeps track of site usage for the site's analytics report. The cookie stores information anonymously and assigns a randomly generated number to recognize unique visitors.
_gat_gtag_UA_180696793_2	1 minute	Set by Google to distinguish users.
_gid	1 day	Installed by Google Analytics, _gid cookie stores information on how visitors use a website, while also creating an analytics report of the website's performance. Some of the data that are collected include the number of visitors, their source, and the pages they visit anonymously.