Fotografi

Därför valde jag denna sak, och därför är den viktig

Den här bilden är en av mycket få som är registrerade med Selma Lamans namn i Världskulturmuseernas samlingsdatabas. Det är hon som dricker kaffe, till vänster, den andra kvinnan med barnet i famnen heter Maria Hammar. Hon verkade som missionär i Kongo tillsammans med sin make Johan Hammar 1903-1916. Jag tycker att bilden ger ett ganska intimt intryck av de villkor som missionärshustrurna arbetade under. De hade ansvar för samma saker som de haft hemma – mat, tvätt, reproduktion – men under helt annorlunda förhållanden. De här båda hade också rest till Kongo för missionen på egen hand, de var inte bara medföljande till sina män. Och omkring dem fanns hela tiden kongoleserna, som alltför ofta – precis som här – saknar namn i dokumentationen.

Selma Laman var missionär i Kongo, i Kibuntzi och Mukimbungu, tillsammans med sin man Karl-Edvard Laman i nästan trettio år, 1891-1919. Hon hörde till den första generationen kvinnliga missionärer i området och arbetade som många andra med sjukvård och undervisning. Tillsammans med sin man arbetade hon också med etnografiska insamlingar, översättning av religiösa skrifter och studier i bantuspråkens utveckling. Bland annat samlade Lamans in över 2000 föremål till Etnografiska museet, och intervjuade, spelade in och fotograferade människor i Kongo med hjälp av lokala assistenter/tolkar. Karl-Edvard Laman har fått stort vetenskapligt erkännande för det arbetet, men Selma Lamans roll har länge spelats ned till att hon ”hjälpte sin man i hans arbete”.