Vad tänker du om vad som händer i Iran?
Fasansfullt är det, det som händer i Iran. Ohyggliga övergrepp varje dag på främst unga människor som kämpar för sin och sina landskvinnor och landsmäns frihet. För grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter. De kidnappas från gatan eller sina hem och utsätts för tortyr och våldtäkt i fängelset de sätts i. Många dödas eller tar livet av sig efter våldtäkter och övergreppen de utsätts för av män. För att de protesterar, för att de vägrar följa islamistregimens omänskliga lagar. För att de visat en slinga hår på sitt huvud! Patriarkatet härjar fritt och folket lider oerhört. Jag önskar att världens ledare och organisationer skulle reagera stenhårt och hjälpa det iranska folket. Det måste få ett slut. De måste få hjälp. Nu!
Samtidigt som detta sker har vi i Sverige fått en sd-regering, en borgerlig regering som styrs av sd genom Tidöavtalet och ett särskilt fort i Rosenbad. sd har ett maktsökande gäng kasperdockor under sig som genomför sd:s politik vilken sd själva slipper ta ansvar för. Allt går enligt planen för sd. De har siktet på 2026 och makten. De måste skratta ihjäl sig däruppe i fortet för att det gick så lätt. Går så lätt. Att genomdriva en långsam kupp. Och vi protesterar inte ens! Jag har gått på demonstationer i 30 år och det har aldrig varit förre folk än de fyra protester jag var på strax efter valet. Det var knäckande. Och det fortsätter på samma sätt. Är vi chockade och paralyserade? Är vi rädda? Eller är det det att vi är det trendkänsligaste folket i världen så att det går så fort med normaliseringsprocessen här? Har vi redan vant oss vid att våra mänskliga rättigheter, vår demokrati, vår klimatpolitik, vårt Sverige som så många gånger stått modigt och rakt mot Goliat som förtryckt sitt folk, att detta nu monteras ner bit för bit? Jag är så rädd för tystnaden, att vi inte protesterar, värnar vårt land. Från de som inte vill oss väl, inifrån. De som har nätverk över hela världen och verkar i grupp. Trollfabrikerna, sd-svansen. Jag vägrar säga Sveriged*erna för det är inget demokratiskt parti på samma sätt som M aldrig var ett arbetarparti bara för att de använde den betäckningen för några år sen. Ett demokratiskt parti skulle inte förfölja, hata och hota sig fram med våld och annat för att få makt. Det är så sd opererar. Plus att de har en slipad och slick partiledare i fronten. Utan JÅ som galjonsfigur i fören skulle det bli mer uppenbart för folk vad det är de röstar på. Kanske. Vet inte riktigt vad jag ska tro längre om svenska folket. Men det är väl ännu hälften kvar som inte dragits med i girighet och galenskap, får hoppas på dessa. Jag tänker på Jonas Gardell och hans gärning för det här landet inte minst när det gäller mänskliga rättigheter tidigare och nu. Tror att han försöker få liv i det dåsande folket nu. Väcka oss till motstånd. Må folk vakna innan det är för sent.
Hédi Fried sa: vänj er aldrig vid orättvisor. Processen sker steg för steg. Plötsligt har dag blivit natt.
Är det det som sker hos oss nu?
I Iran har folk levt i helvetesförtryck i generationer. De kämpar så oerhört och jag är så berörd av deras mod, deras gemensamma styrka.
Tänker också på detta att vi är en blå pytteboll som flyger fram i det oändliga universum. Vi har råkat födas och lever våra ögonblicksliv här på bollen. Varför ägnar vi så mycket tid åt att förgöra varandra då? Kriga, invadera, begå övergrepp. Slutligen: patriarkatet ska falla överallt på den här lilla blå planeten som är vårt hem.
Så är det bara.
