-
Tändhatten
- Tillbaka
Fotograf
Armémuseum
Licens för fotografi
CC BY 4.0
Sak
Tändhatten
Berättelse om saken
År 1826 påbörjades tillverkning av brandraketer vid en anläggning i stadsdelen Marieberg på Kungsholmen i Stockholms västra utkanter. Mot slutet av 1800-talet hade verksamheten vuxit till att bli en viktig producent av ammunition till den svenska krigsmakten. Vid ammunitionsfabriken arbetade ett stort antal kvinnor med tillverkning av bland annat sprängpatroner och finkalibrig pistolammunition.
Kvinnorna var eftertraktade som arbetskraft eftersom de uppfattades som fingerfärdiga, tålmodiga och noggranna – viktiga egenskaper när det handlar om framställning av explosiva ämnen. Dessutom var de billigare att anställa än männen. Ett moment i ammunitionstillverkningen som kvinnorna genomförde var framställningen av tändhattar. En tändhatt är en liten kapsel som fylls med ett tändämne och används till att utlösa sprängverkan i exempelvis patroner och granater. Ett tändämne som kvinnorna handskades med i framställningsprocessen var tetryl. Det var ett giftigt ämne som gjorde att kvinnorna drabbades av tandlossning och färgade deras hud rödbrun och deras hår rött. Kanske har just den här tändhatten tillverkats av en rödhårig kvinna i Marieberg år 1856.
År 1950 lades ammunitionsfabriken i Marieberg ned för att flyttas till Zakrisdal utanför Karlstad. Fram till 1990-talet fortsatte kvinnorna vid Zakrisdalsverken att utgöra en väsentlig del av den arbetskraft som framställde ammunition till den svenska vapenindustrin.
Beskrivning av saken
Tändhatten som har fått inventarienumret AM.046012 i Armémuseums föremålssamling inkom till dåvarande Artillerimuseum redan ett år före museets officiella öppnande 1879. Det var en gåva från Artilleri- och ingenjörhögskolan som hade sina lokaler intill ammunitionsfabriken i Marieberg.
Platser kopplade till saken:
De platser som kopplas till tändhatten i föremålsdatabasen är dels ammunitionsfabriken i Marieberg där den är tillverkad, och dels givaren, Artilleri- och Ingenjörhögskolan i Stockholm. Efter att tändhatten införlivades i Artillerimuseums, och senare Armémuseums samlingar, har den förvarats i olika föremålsmagasin. I nuläget finns den i Armémuseums närmagasin.
Sakens ursprung och historia:
Tändhatten uppges vara tillverkad på ammunitionsfabriken 1856, men mer än så går inte att utläsa i föremålsdatabasen. I en inkommande skrivelse från den 11 mars 1878 som finns bevarad i Armémuseums arkiv framgår det att tändhatten är del av en större gåva inför Artillerimuseums grundande.
Samlingshistorik:
Tändhatten blev del av samlingarna sedan Generalfälttygmästaren hade träffat en överenskommelse med chefen för Kongl. Artilleri- och ingenjörhögskolan om en större donation inför Artillerimuseums bildande. Löjtnant Spak var den person som fick i uppdrag att se till att föremålen avhämtades och transporterades till det nya museets lokaler.
Därför valde jag denna sak, och därför är den viktig
Sedan 2020 driver Statens försvarshistoriska museer dokumentationsprojektet ”Krutgummor”, som syftar till att utforska samlingarna ur nya perspektiv och bidra till kunskapsuppbyggnad av kvinnors arbete inom svensk försvarsindustri. Mer specifikt är syftet att fördjupa kunskaperna om tillverkningen av föremål i myndighetens samlingar och dokumentera kvinnors upplevelser av framställningsarbetet med inriktning mot känslomässiga, sinnliga och kroppsliga erfarenheter. Ambitionen är att knyta nya historier till de föremål SFHM förvaltar och få dem att berätta mer om kvinnors roll i försvarshistorien. På så vis får museiföremålen en starkare proveniens med utgångspunkt från en mänsklig och historisk kontext samtidigt som försvarshistorien nyanseras och tillförs flera röster.
Svensk vapenindustri och vapenexport är ett område som länge har präglats av sekretessbestämmelser och tystnadskultur med hänvisning till rikets säkerhet. Därför har kvinnorna, deras arbete och erfarenheter blivit osynliggjorda. Försvarshistorien har istället kommit att domineras av berättelser om de män som inom ramen för värnplikt eller militär tjänstgöring var användare av de föremål som många kvinnor var med om att tillverka.
Referenser och vidare läsning
Geijer, Mia 2018. ”Tändhattar och rödhåriga damer” i: Geijer, Mia & Isacsson, Maths (red.), Det svarta järnet: Bergslagens vapenindustri under 1900-talet. Walborg Bokförlag.
Länkar:
https://digitaltmuseum.se/011024404463/tandhatt
Ingår i samling
Armémuseum
Inventarienummer/Accessionsnummer
Inventarienummer AM.046012, äldre nummer 5951
Fotograf
Armémuseum
Licens för fotografi
CC BY 4.0
uuid
bac18eed-6c7b-4c7d-9e90-90ff991435cf
Objekttyp
story
Supertyp
information
Datakvalitet
processed
Titel
Typ
föremål
Titel
Tändhatten
Licens
Inlämnarens namn
Anna Fredholm
Sysselsättning
Intendent Armémuseum