Telefon

Berättelse om saken

Telefonerandet associerades till män och företagande, men kom att fylla en viktig funktion för sekelskiftes kvinnor. Telefonen skapade en öppning ut ur den borgerliga kvinnans privata sfär. Men det skapade också otalige arbetstillfällen för kvinnor som blev telefonister. Att det blev kvinnor som tog plats bakom växelborden handlade om att de ansågs vara bättre lämpade än män att konversera hövlig och korrekt. I medierna porträtterades växeltelefonisterna som snälla, levande maskiner med klara röster, starka nerver och kvicka fingrar.

Vissa av dem tog till och med plats inom det statligt ägda Telegrafverket, trots att kvinnor egentligen inte hade rätt till statliga tjänster förrän 1925. Undantaget motiverades med att de ogifta kvinnorna hade behov av försörjning. Men den egentliga orsaken var att staten, genom "mindre dyrlega qvinliga biträden" kunde minska sina utgifter och bättre konkurrera med marknadens privata aktörer. Trots lägre lön, visstidsanställningar, sämre pension och ålderstillägg kom det att bli ett mycket eftertraktat yrke.

Texten om telefonens historia baseras på Karin Carlssons bok ”Kvinnosaker - ett sekel av kvinnohistoria genom 50 föremål.” Läs mer om boken och beställ den här: https://www.kvinnohistoriska.se/shop/kvinnosaker